Så du står där, stirrar på två vägar: en leder mot öppna LLM-modeller (tänk Llama 3, Mistral, Falcon), den andra slingrar sig mot de proprietära jättarna (tänk GPT-4, Gemini, Claude 3). Vad ska du egentligen välja? Det är en fråga som får många att klia sig i huvudet, särskilt när det känns som att AI-trenden skiftar lika snabbt som vädret i april. Det är lätt att känna sig överväldigad när det kommer nya rubriker, nya modeller och nya buzzwords varje vecka. Samtidigt är det just den snabba utvecklingen som gör det både spännande och lite skrämmande att ta beslut – för vad du väljer idag kan påverka ditt projekt i flera år framåt. Det gäller att ha koll på både fördelar och fallgropar för att landa rätt.

Frihet eller färdigpaketerat? Låt oss snacka känsla

Det finns något lite rebelliskt över open source. Allt ligger öppet – koden, modellen, träningsdatan (nåja, ibland). Du kan mixtra, tweaka, köra modellen på din egen server och slippa oro för om någon annan snokar i din data. Det är som att laga mat från grunden istället för att micra en färdig rätt. Du styr över varje ingrediens och kan anpassa allt efter din egen smak. Vill du träna modellen på företagets interna dokument eller specialiserad medicinsk data? Inga problem – så länge du har tålamodet. Dessutom växer communityn runt open source-modeller snabbt. Forum som Hugging Face, Discord-grupper och Github är fulla av tips, kodsnuttar och smarta lösningar från andra entusiaster.

Men, och det är ett ganska stort men: du får också själv stå för jobbet. Träning, finjustering, hårdvara, underhåll – det blir snabbt som att försöka meka ihop en bil i garaget utan handbok. Om du har kunskapen (eller budgeten att hyra någon som har den) så är det fantastiskt. Annars kan det bli lite… tjorvigt. Det kan ta dagar eller veckor att få allt på plats, och glöm inte att hårdvara för att träna större modeller kan bli en rejäl investering. Dessutom kräver felsökning och säkerhetstänk sitt. Men för den som gillar att nörda ner sig eller vill skapa något unikt, är det svårt att hitta något mer flexibelt.

Stabila jättepaket och gråzoner

Proprietära modeller – alltså de du hyr via API från Microsoft, OpenAI, Google eller Anthropic – är som att prenumerera på en riktigt bra streamingtjänst. Allt funkar direkt, du får support, och du slipper oroa dig för att något plötsligt kraschar mitt i en viktig presentation. Färdigtränade, robusta, ständigt uppdaterade. Det är smidigt att koppla på en API-nyckel, börja bygga och vara igång på bara någon timme. Dessutom har du ofta tillgång till de senaste funktionerna, som bildtolkning eller avancerad textanalys, så snart de släpps.

Men det kommer med ett pris. Du betalar för varje fråga du skickar. Dina data kanske hamnar någonstans du inte riktigt har koll på. Och vill du göra något riktigt nischat, kanske modellen inte alltid kan anpassas så mycket som du vill. Det finns också risk för så kallad vendor lock-in – att du blir beroende av leverantörens system och prissättning. Dessutom kan det vara svårt att få insyn i exakt hur modellen fungerar under huven, vilket kan skapa problem om du behöver granska eller förklara beslut baserade på AI:n, till exempel för regulatoriska krav.

En snabb jämförelse – när passar vad?

  • Open source LLM: Perfekt om du behöver full kontroll, vill jobba med känslig data, eller har väldigt specifika krav. Gillar du att pilla och experimentera, finns det massor att hämta här. Du kan till exempel skapa ett skräddarsytt AI-verktyg för intern support, analysera forskningsdata utan att dela information externt, eller bygga en chatbot som följer exakt dina regler och etiketter. Det är också ett bra val om du vill undvika månadskostnader och ha möjlighet att optimera för prestanda på egen hårdvara.
  • Proprietär LLM: Grym för snabb uppstart, skalbarhet, och när du vill ha topprestanda utan att lägga ner en massa tid på själva AI-motoriken. Vill du bara fokusera på slutresultatet? Då är det här rätt väg. Det passar extra bra om du snabbt vill lansera en tjänst, behöver garanterad tillgång till avancerade funktioner eller vill ha tillgång till support och dokumentation dygnet runt. Dessutom slipper du bekymra dig om drift, patchning och säkerhetsfrågor – det sköter leverantören.

Verktygslådan – så ser verkligheten ut

Låt oss vara ärliga: det är sällan svartvitt. Många företag kör hybridlösningar. Kanske tränar du en öppen modell på egna data, men använder ett kommersiellt API för de allra klurigaste uppgifterna. Eller så börjar du med en proprietär modell för att snabbt få igång tjänsten, och byter till öppen lösning när du vill kapa kostnader. Det handlar ofta om att väga kontroll mot bekvämlighet, och det är inte ovanligt att företag byter strategi längs vägen när behoven förändras eller nya lagkrav dyker upp.

Det finns förresten gott om verktyg för båda sidor. Hugging Face har blivit lite av AI-världens LEGO-butik för öppna modeller. Microsoft Azure erbjuder både och, ibland i samma paket. Verktyg som LangChain, Ollama och Docker gör det enklare än någonsin att snabbt testa och rulla ut modeller lokalt eller i molnet. Och visst, ibland känns det som att det kommer nya LLMs lika ofta som vi byter strumpor. Det kan vara snårigt att hänga med, men det öppnar också för att hitta precis rätt verktyg för just din situation.

Trendspaning och små överraskningar

Just nu ser vi hur open source-modellerna verkligen tar fart. Varför? Många vill slippa fastna i leverantörslåsningar, särskilt när EU:s AI Act knackar på dörren. Det handlar om allt från att möta juridiska krav och datasuveränitet till att helt enkelt vilja ha större frihet att experimentera. Fler och fler organisationer bidrar också till utvecklingen, vilket snabbar på innovationen och sänker trösklarna för nya aktörer.

Samtidigt kommer de största och mest avancerade modellerna fortfarande från de stora aktörerna. Lite som att välja mellan att cykla på en fixie genom stan eller att köra Tesla på motorvägen – båda har sin charm, men olika förutsättningar. För vissa projekt räcker prestandan i en öppen modell långt, medan andra kräver toppkraft. Och så händer det ibland att en liten öppen modell plötsligt briljerar på någon benchmark. Då sitter man där, smått förvånad, och undrar om det ändå inte är dags att tänka om. Det gäller att följa utvecklingen och våga testa nytt – för morgondagens vinnare kan lika gärna vara en uppstickare som en jätte.

Så, när ska du välja vad?

Det handlar egentligen om vad du värderar mest. Är datakontroll och anpassning viktigast? Kör öppet. Vill du ha enkelhet och trygghet? Proprietärt är rätt väg. Fast ibland kan det vara smart att blanda – ha kakan och äta den, liksom. Det viktigaste är att utgå från dina egna behov, budget och resurser. Vad passar bäst för din verksamhet idag – och vad tror du att du behöver imorgon?

Visst låter det förvirrande? Det är det också. Men med rätt magkänsla och en gnutta experimentlusta brukar det lösa sig. AI-världen är ändå lite som aprilvädret – oförutsägbar, men rätt spännande. Så våga testa, följ med i svängarna och glöm inte att det ibland är helt okej att byta väg mitt i resan. Det är trots allt den som vågar prova nytt som ofta hittar de bästa lösningarna.

Av Johan